Från Skopje till fina Ohridsjön!
När landet Makedonien kom på tal var det för mig ett helt okänt resmål. Jag var tvungen att fundera på vilka länder som angränsar till Makedonien och vad det är känt för.
Hade någon istället sagt forna Jugoslavien så hade jag nog sagt ”jaha” utan att veta så mycket mer och plötsligt så dyker tanken på ”krig” upp. Men då är vi tillbaka på 90-talet med en serie krig som startade när Kroatien, Bosnien och Slovenien förklarade sig självständiga.
Vi började vår resa med ett direktflyg till Makedoniens huvudstad som heter Skopje. Jag skulle kalla det ”statyernas stad”. Jag har aldrig varit i en huvudstad som har så många statyer. Vart du än vänder dig möts du av en staty av ett eller annat slag. Man blir nästan förundrad över hur man har lyckats klämma in alla dessa statyer. Men när vi möter lokalbefolkningen känner man en frustration kring alla dessa korrupta verk.
I Skopje förbinds den nya stadsdelen med den gamla stadsdelen av en fin stenbro. Precis när man kommer över bron finns ett stort museum där man kan lära sig mer om olika historiska perioder i Makedonien.
I staden finns det många restauranger och priset för att äta en middag ute är ett rent skämt. Besöker du en bra lokal restaurang slutar notan på under 300 SEK och innefattar då en middag för fyra personer inklusive förrätt och dryck. Det klassiska är att man börjar varje måltid med någon form av sallad som sen efterföljs av någon kötträtt. Bra fiskrätter är svårfångade så satsa på kött eller vegetariskt. Portionerna är stora så till förrätt kan man lätt dela en på två.
Vill du shoppa så är det riktigt billigt om du har turen att hitta något som du verkligen gillar. Allt är riktigt billigt mot Sverige, men det är svårt att hitta något som faller en i smaken.
Det ända vi köpte var ett fotbollsställ till vår son. Inget annat vettigt fanns. Men att äta, dricka och fika gör man utan att knappt märks av i plånboken. Att köpa kulglass i en glassbar för hela familjen var skrattretande billigt. Hemma hade du inte ens lyckas få en ynklig glasskula i en strut för en person till samma pris.
Från Skopje till vackra Ohrid som ligger på Unescos världsarvslista, tar det cirka tre timmar med bil. Vägen dit är smal och slingrar sig upp för bergen. Man sitter på helspänd när man möter stora lastbilar som kör på tok fort. Vyerna du möter en är magiska och vi stannade bilen flera gånger för att försöka fånga utsikten på bild.
Makedonien har ingen egen kustremsa, men väl framme i Ohrid möts man av Ohridsjön som är 289 meter djup och den 7:de djupaste sjön i Europa. Delar av Ohridsjön tillhör Albanien, så med båt tar man sig lätt över till Albanien.
Att sitta i en båt på självaste Ohridsjön är både rofyllt och mäktigt. Du är omringad av höga berg så du sitter som i en bunker. Vattnet är delvis turkost med god sikt på flera ställen.
Är man intresserad av lite historia om Orhidsjön kan man besöka museum on water ”bay of bones” som är en rekonstruktion av en del av bosättningar som fanns på pålar i Ohridsjön mellan 1200 och 700 före Kristus.
När vi var ute med båten passar vi på att ta ett stopp vid Saint Naum som är ett populärt resmål.
Dels för att det finns en hyfsad sandstrand med många vandrar även upp för att besöka det lilla kloster som ligger upp på höjden.
En av dagarna hyr vi vespor och begav oss upp i bergen för att upplev utsikten.
En av dagarna hyr vi vespor och begav oss upp i bergen för att upplev utsikten.
Jag kan bara tänka mig hur vackert det är en dag med klarblå himmel. Det är häftigt när man kör upp i bergen och passerar molnen. Verkligen fint!!!
Självaste staden har sin charm, nere vid hamnen är det trevligt att sätta sig på en uteservering och äta en bit mat, fika eller bara ta ett glas vin.
Ta en promenad upp till fortet Tsar Samuel. Självaste fortet är inte så märkvärdigt men utsikten där ifrån är rätt mäktig. Det kostar i stort sett ingenting att gå in och det är väl värt det för utsikten. Därifrån kan man sedan ta skogsstigarna ner och göra ett besök i Sankt Johannes kyrka som byggdes på 1200-talet och som är en del av världsarvet som Unesco har utsett i Ohrid.
Restips inför Makedonien:
Middag: Unna dig att äta gott och lyxigt. I Makedonien är det riktigt billigt att gå ut och äta. Som tradition börjar man med sallad men en sallad räcker till fler personer. Portionerna är överlag väldigt stora.
Frukt/grönsaker: Smakar verkligen som det ska, färskare grönsaker och frukt får du leta efter.
Stränder: Jag var generellt besviken på stranden i Ohrid. Det var fimpar och en del småglas på den stranden vi höll till på. Men vi hade möjligheten att åk ut med båt och bada direkt från båten i turkostblått vatten, underbart.
Boende: Jag skulle säga att Makedonien generellt har lägre standard än Sverige. Vi hade bokat ett rätt fint hotell i Skopje men känslan när vi kom dit var mer att det är ett trestjärnigt hotell. Många hus är i väldigt dåligt skick, det är stora kontraster. Från att det står ett helt nybyggt hus till ett fallfärdigt precis bredvid.
Bil/Vespa: Jag skulle absolut kunna tänka mig att åka tillbaka, men nästa gång med egen bil. Då skulle jag passa på att bila över till Albanien som jag även har hört mycket positivt om.
Klimatet: Generellt så är Makedonien betydligt varmare än Sverige. Men när vi var där rådde högtryck i Sverige och det var ganska ostadigt väder i Makedonien. Jag tror att hade vi haft mer tur med vädret så hade totalupplevelsen varit ännu bättre.
Till sist: Tack Sedat med familj för gästvänligheten!!! Om det inte var för Er hade vi nog aldrig rest till Makedonien. Tack för att Ni visade oss runt och delade med Er av Ert fina land. Otroligt uppskattat!!!!
Reseäventyr 